Tema - Gore från 80-talet

“I don’t want to wait for the coroner’s opinion. Can you give me yours? Do you think that chainsaw could be the murder weapon?”

Lt. Bracken

Valet föll ganska självklart på den gamla kultrullen ”Pieces” (Mil gritos tiene la noche) från 1982, regisserad av Juan Piquer Simón och passande nog nyutgiven av Grindhouse Releasing. Med taglines som “You don’t have to go to Texas for a Chainsaw Massacre” och “Pieces: It’s exactly what you think it is” samt omdömet “A masterpiece of early '80s sleaze” från Eli Roth kan det väl inte bli fel? Historen är som sig bör I dessa sammanhang tämligen enkel och ganska tramsig.  Filmen tar sin början i en prolog som utspelas i Boston 1942. Vi möter där en ung pojke som av någon anledning fått tag på ett pussel föreställande en naken vacker kvinna. Men när han är mitt uppe i sitt psslande blir han plötsligt påkommen av sin mamma som blir helt hysterisk. Hon skriker åt honom att hämta en sophink så att de kan bränna eländet, det gör han inte om man säger så. Det hela slutar lite olustigt. Nåväl, ett hopp framåt i tiden. 40 år senare drabbas stadens college plötsligt av en våg bisarra motorsågsmord på unga kvinnor. Det verkar som den psykotiske mördaren samlar på olika kroppsdelar motsvarande pusselbitarna i ett pussel föreställande en naken kvinna, samma pussel som pojken i prologen fascinerats av 40 år tidigare. Nu är det upp till den osannolika kombon poliskommissarie Bracken (Christopher George), hans under cover-kollega Mary Riggs (Lynda Day George) samt Casanova-studenten Kendall (Ian Sera) att lista ut vem mördaren är innan han slår till igen. Eftersom regissör Piquer Simón klart har inspirerats av europeisk giallo-film är det inte konstigt att nästan alla är misstänkta; den obehaglige trädgårdsmästaren, den obehaglige professorn, den obehaglige studenten, den obehaglige … ja ni fattar.

Pieces är helt klart en av de mest trashiga och blodiga slashers som producerades under 80-talet. Den har anklagats för att vara könsförnedrande, spekulativ, sadistisk och allmänt usel. Lite märkligt är därför att regissören bakom denna otäcka lilla lågbudgetskräckis tidigare hade barnvänliga monsterfilmer som ”The Fabulous Journey to the Center of the Earth (1976) och  Mystery on Monster Island (1980) på sitt samvete. Annars är han väl mest känd för den inte så lysande snigelfilmen ”Slugs” från 1988. Att filmen har en anda av europeisk exploitation över sig kan man också kanske tacka en av manusförfattarna, den ökände Joe D’Amato. Även Carlo Maria Cordios Goblin-influerade soundtrack hjälper till här. Sett till det styltiga skådespeleriet andas Pieces också typisk lågbudgetskräck av bästa sort. Förutom det äkta paret Christopher George och den dåtida TV-stjärnan Lynda Day (båda har spelat mot varandra tidigare i skräckisar som ”Day of the Animals” och ”Mortuary”) har Piquer Simón fått med sig typer som Spaghetti-Western-skådisen Frank Braña, den brittiske skådespelaren Edmund Purdom (som medverkat i en del euro-trash i sina dar), den storväxte och märklige Paul Smith (som dubbas av en annan snubbe) samt ett gäng tjejer vars främsa syfte är att slänga av sig kläderna och bli itusågade. Pieces är således en riktigt underhållande film om man gillar skitig lågbudgetfilm med mycket naket och blod.