Filmkvällen 15/3 2018 - Shivers

Borta bra, hemma bäst brukar man ju säga, men ibland kanske det inte är helt med sanningen överensstämmande.

 

Tema - Ett hus med parasitproblem

 

"You and me are gonna be good friends. Good friends. Shhhh-hooooo. Attaboy. Attaboy!"

Nicholas Tudor 

 

ShiversNär vi nu nått fram till den plats som kanske ligger många varmast om hjärtat, lägenheten, så öppnas möjlighet för att visa på en hel del intrikata skräckscenarion i närmiljö. Denna kväll hade valet fallit på den kanadensiska filmen ”Shivers” (”The Parasite Murders”, ”They Came From Within”, ”Orgy Of The Blood Parasites”, ”Frossa”) 1975 regisserad av body horror-pioniären David Cronenberg. Detta var den då 32-årige regissörens debutfilm och den kom att sätta standarden vad som sedan komma skulle. När Shivers hade premiär blev det ett jäkla rabalder. Filmen fördömdes som frånstötande, omoralisk och spekulativ, ilskan grundade sig också i att produktionen till viss del finansierats med hjälp av de statliga organisationerna Cinepix och the Canadian Film Development Corporation, alltså i grunden med skattepengar. Trots allt spott och spe filmen fick utstå i media blev den likväl en av få kanadensiska filmer som faktiskt genererade ett vinstresultat vid denna tid. Handlingen är tämligen simpel.  Vi befinner oss i ett större lägenhetskomplex bebodd av övre medelklass utanför Montreal och får se en del av hyresgästerna här flimra förbi i sitt dagliga värv. Deras liv ska snart förvandlas till ett rent helvete tack vare den galne vetenskapsmannen Dr. Emil Hobbes (Fred Doederlein) som har sitt laboratorium i byggnaden och här bedrivit oortodoxa experiment med parasiter. ShiversHans mål är att kunna implantera dessa till människor för att härigenom frigöra deras naturliga sanna sexuella natur. Resultatet blir en slags katastrofal kombination av könssjukdom och afrodisiakum i form av snigellika organismer. Hobbs testobjekt blir hans tonåriga älskarinna men det hela visar sig så klart spåra ut fullständigt. Men nu är det för sent, genom en del tidigare sexuella relationer har parasiten snart börjat spridas i lägenhetskomplexet genom våldsamma orgier där de smittade uppträder som sexgalna zombier. En av hyresgästerna, läkaren Roger St. Luc (Paul Hampton) blir den som upptäcker vad det är som håller på att ske och tillsammans med sin assistent och tillika flickvän sjuksköterskan  Nurse Forsythe (Lynn Lowry) inleder han nu en desperat kamp för att hejda smittspridningen innan det är för sent. Det blir en kamp för överlevnad mellan de icke smittade hyresgästerna och den sexgalna zombiehorden. 

 

Visst låter det hela som klassisk b-skräck och till viss del stämmer det. Vi får galna vetenskapsmän, gummimonster, en del gore och naket, tveksamt skådespeleri och en vampig Barbara Steele. Men Cronenberg ger även här prov på förmågan att krydda sina anrättningar med en del tankeväckande och satiriskabudskap. Shivers präglas av en smått anarkistisk attityd där etablissemangets dubbelmoral och hyckleri gisslas med hjälp av äckel och svart humor. Vi får en slags sexuell apokalyps där historien utvecklar sig från ett slags skräckdrama till en zombie-sex-mardröm Shiverssom för tankarna till George Romeros ”Night of the Living Dead”. Att även Shivers är en lågbudgetproduktion märks visserligen, parasiterna var t ex först tänkta att utformas som spindlar men var av kostnadsskäl tvungna att istället stöpas i en slags enklare blodigelliknande form a la ”Slither”. Detta funkar likväl ändå bra, äckelinslagen är förvånansvärt explicita för sin tid. Hade Cronenberg här haft den budget han senare hade tillgång till vid inspelningarna av t ex “Videodrome” eller ”The Fly” hade Shivers kunnat bli än mer obehaglig och effektfull. Vad gäller skådespelarinsatserna så håller de väl den kvalité man kan förvänta sig i dessa sammanhang. Shivers är dock i första hand en slags ensemblefilm där personporträtt får stå tillbaka för en allmän skildring av det själlösa lägenhetskomplexet och dess neurotiska invånare. Problemet med Shivers, liksom med flera andra Cronenberg-filmer är väl annars att historien inte riktigt hänger samman där en del infall slängts in utan att kanske tillföra något till helheten. Detta kan ge en känsla av ett något bristande fokus emellanåt. Är man emellertid intresserad av banbrytande skräckfilmer och visionära regissörer är Shivers naturligtvis en film som man bör ha sett. Den räknas inte som någon av regissörens bästa men är utan tvekan en sevärd och intressant debutfilm från en högst egensinnig filmskapare.

Videoklipp

Filmkvällen 15/3 2018 - Shivers

Lägg till kommentar

Plain text

Genom att skicka in detta formulär accepterar du Molloms integritetspolicy.