Tema - Satungar på kant med galen tomte-tant

"We´ll get a reward even if you die, start talking!"

Eugenio

Och för att avsluta på ett hoppfullt sätt valde ToB för första gången att kännas vid den stundade påfrestande högtiden. Men självklart finns det svärta bland allt glitter och detta tog vi så klart fasta på. Så kvällens anrättning blev den tyvärr något förbisedda spanska filmen ”X-Mas Tale” (”Cuento de Navidad”) från 2005, en produktion som ingick i skräckfilmsprojektet ”Films to Keep You Awake” (”Películas Para no Dormir”). Just X-Mas Tale regisserades av ingen mindre än Paco Plaza, en av de nya spanska filmskapare som slog igenom under 2000-talet. Plaza är mest känd för filmer som ”Romasanta: The Werewolf Hunt” (”Romasanta”), ”[Rec]”, ”[Rec] 2]”, ”[Rec] 3: Genesis” och "Veronica" ("Verónica”) och kommer förhoppningsvis att leverera mer spännande upplevelser framöver. X-Mas Tale är en film som doftar 1980-tal, ”The Goonies” och ”Stand By Me” men med mörkare stråk. Förväntar man sig snö och bjällerklang så lär man bli besviken, X-Mas Tale har förvisso en tomtegestalt bland karaktärerna men annars ligger fokus egentligen inte på själva julen i sig utan snarare på vad som kan hända barn som inte varit så snälla. Vi befinner oss i en liten spansk idyllisk stad på landsbygden någon gång på 1980-talet. I centrum för denna historia hittar vi de fem vänner, fyra killar och en tjej, i 12-årsåldern. Den nördige Tito (Pau Poch) älskar ”Karate Kid” och är besatt av Ralph Macchio, Peti (Roger Babià) och Eugenio (Daniel Casadellà) är tuffingarna med översittarattityd, Koldo (Christian Casas) är den mer eftertänksamme killen med känslor för Moni (Ivana Baquero), tjejen som får hänga med gänget lite på nåder. Ett av barnens främsta intressen är skräckfilm och när vi möter dem har de fastnat för en b-skräckis kallad ”Zombie Invasion" som vi får se en del klipp ifrån. En slags osannolik Bruce Campbell- Karikatyr iklädd svart väst och solbrillor gör upp med zombier och agerar hjälte för en våpig kvinna i silverspandex. En film med dylika karaktärer och repliker som ”Calm down, cupcake. The zombie invasion is over” ska väl signalera att ungarna som kollar på detta på allvar konsumerar det mesta som erbjuds i skräckfilmsväg och inkluderar dessa intryck i sina vardagliga liv. En dag när gänget är ute i skogen utanför staden hittar de en gammal övergiven tom brunn i marken och däri ligger en avsvimmad kvinna iklädd tomtedräkt. Det visar sig att kvinnan i brunnen är en efterlyst bankrånare vid namn Rebeca Expósito (Maru Valdivielso) som under sin flykt ramlat ner i hålet och allvarligt skadat sitt ben. Istället för att hjälpa henne upp beslutar sig barnen för att låta Rebeca vara kvar i hålet i väntan på att det ska dyka upp en belöning till den som kan ge ledtrådar om var hon kan hittas. Situationen blir än mer tillspetsad när det visar sig bankrånaren gömt undan två miljoner någonstans. Nu börjar en utpressningskampanj där de allt mer osympatiska ungarna kräver att Rebeca ska avslöja var pengarna finns i utbyte mot sin frihet. Dagarna går och julen kommer och går. Situationen för den svältande och skadade Rebeca blir allt mer desperat. Den enda som visar någon medkänsla för henne är Moni men Koldo börjar även han sakta ifrågasätta vad de håller på med. Spänningen inom gruppen ökar succesivt men det kommer att bli än värre när gränsen mellan verklighet och favoritfilmen Zombie Invasion börjar suddas ut.

Regissör Paco Plaza har med X-Mas Tale bidragit med ett av de bästa bidragen i Películas Para no Dormir-projektet. Det är en fin hyllning till filmer som The Goonies på sättet Plaza berör ämnen som förlorad oskuldsfullhet och gränserna för vänskap under uppväxtåren. Framför allt är det temat om förståelse för konsekvenserna av de handlingar man väljer som utgör grundstommen i berättelsen. Det är en intressant historia vi får ta del av där fokus ligger på barnen och deras inbördes relationer. Plaza tar tid på sig att bygga upp sin historia och etablera retrokänslan av 80-tal i scenografin. Det har smugits in Ghostbusters" och "Star Wars-gubbar på sina ställen och det leks frisk med kulörta färger som ger en typisk 80-tals vibe. X-Mas Tale är en film som i första hand bygger på stämningar, här finns ganska lite blod och grafiska scener. Rebecas lidande i gropen är väl det som främst står ut i detta sammanhang fram tills det filmen tar en vändning, en twist som kanske borde kommit lite tidigare och där svängarna kunde tagits ut mer med tanke på vad Plaza visade i sina [Rec]-filmer. Men den stegrande spänningen mellan barnen och bankrånaren räcker långt. Att historien berättas ur barnens perspektiv är tydligt rent stilistiskt, Rebeca är t ex den enda vuxna vars ansikte visas i bild vilket tydligt beskriver relationen mellan barnens värld och vuxenvärlden. Det är tur att alla barnen i kompisgänget gör stabila insatser skådespelarmässigt. Det som är lite märkligt är emellertid att Ivana Baquero som Moni faktiskt är den svagaste länken. Hon var ju riktigt bra i ”Pan's Labyrinth” men här känns det mest som hon laser innantill. Personkemin mellan barnen är annars riktigt bra där Pau Poch är extra underhållande i sin roll som den Karate Kid-älskande Tito. Maru Valdivielso har också lyckats fånga en smått psykotisk utstrålning som den allt mer trasiga Rebeca. X-Mas Tale är kanske inte den typiska julfilmen men den är underhållande och har en härlig 80-talsretrokänsla. Speltiden är också tämligen kort så det man får är en snabbtur genom en intressant historia med ett slut värt att vänta på.