Tema: Ockult Bikerfilm
 

"Everybody dies, don´t they? But some comes back. How do the dead comes back mother?"

Tom Latham

Temat var ockult Bikerfilm och eftersom det inte finns så många guldkorn att välja på, det kunde ju t ex blivit ”Zombie Bikers from Detroit” eller ”Chopper Chicks in Zombie Town”, så föll valet på Don Sharps bortglömda kultrulle ”Psychomania” (eller ”The Death Wheelers” som den heter i USA) från 1973. Historien är ju ganska fjantig egentligen, men det kan man bjuda på i detta sammanhang. Tom Latham (Nicky Henson) är en ung man på glid I tillvaron. Hans tillvaro kretsar kring mc-gänget The Living Dead, vilket han är ledare för och triggar att terrorisera sin omgivning ute på den engelska landsbygden. Gänget bara älskar att preja bilister av vägen, skrämma skiten ur invånarna i småsamhällena eller helt enkelt dra in med sina hojar i närmsta affär för att shoppa loss. Förutom sitt gäng har Tom faktiskt en andra stor kärlek i livet, flickvännen Abby Holman (Mary Larkin) som av någon anledning står ut med hans ligistfasoner. Men det är ändå något som saknas i Toms liv, drömmen vore ju att kunna dra runt och hitta på djävelskap utan att behöva frukta något. Vilen tur då att hans morsa (Jacki Webb) är någon form av häxa som en dag råkar avslöja för honom att hon genom en pakt med djävulen fått reda på hur man kan komma tillbaka från de döda och då vara helt osårbar. Tom fattar genast det självklara beslutet att ta mc:n och dra rakt ut från en bro för att så snabbt som möjligt kunna återvända som levande död. Det gör han också efter att blivit begravd på den mystiska gravplatsen The Seven Witches. Lyrisk över sin nya tillvaro övertygar han resten av medlemmarna i gänget att också ta livet av sig så de kan spendera evigheten med att fortsätta förpesta livet för sina medmänniskor.  Problemet är nu bara att Abby dock är mindre imponerad och inte vidare självmordsbenägen samt att poliskommissarie Hesseltine (Robert Hardy) är beredd att göra allt för att få gänget inom lås och bom. Dessutom tycker Djävulen själv att det börjar bli dags att få betalt för sin gåva.

Don Sharp har med Psychomania givit oss en ganska kul lågbudgetrulle utan några större pretentioner. Men det är långt ifrån några nybörjare som var inblandade i produktionen. Sharp var vid denna tid redan en etbalerad regissör och hade filmer som Kiss of the Vampire”, ”Curse of the Fly” och ” The Face of Fu Manchu” på sitt samvete. Några fler större filmproduktioner blev det emellertid inte för honom, han kom istället att satsa på en framgångsrik karriär inom TV-serievärlden.  Manusförfattarna Julian Zimet (“Crack in the World”) och Arnaud d’Usseau (“Horror Express”) var heller inte direkt okända I branschen vid denna tidpunkt. Så att avfärda Psychomania som ett resultat av ett gäng talanglösa filmskapare funkar inte riktigt, samma sam gäller om man ser till skådisarna. Nicky Henson  har bla kunnat ses I “Syriana”  och George Sanders som den åldrade djävulsdyrkande betjänten Shadwell har medverkat I bl a “Village of the Damned”, och “The Picture of Dorian Gray”. Att Sanders i sitt livs sista roll skulle tillbringa en stor del av tiden med att leka med magiska grodor är ju en annan femma. Vi har sammanfattningsvis en väldigt annorlunda film fylld av svart humor, fartfyllda stunts och en allmänt skön stämning. Psychomania har länge varit relativt svår att få tag på, vilket givit filmen ett relativt stort kultfölje. Efter att ha varit uppe och vänt på världens biografer föll den nämligen mer eller mindre  i glömska och hamnade dessutom i en legal gråzon under videoeran. Men nu finns Don Sharps galna mc-film åter att beskåda och kan nog glädja alla som inte förväntar sig en hardcore zombiefilm.