Filmkvällen 23/4 2015 - Tamami: The Baby's Curse

Det var ett tag sen ToB besökte den uppåtgående solens land, ett ställe som kan bjuda på de mest märkliga filmupplevelser.

 

Tema - Monsterbaby på krigsstigen

 

"Now she has a playmate. Will you play with her?"

Takaya Yoshimura 

 

 The Baby's CurseSjälvklart var det således många som undrade om det skulle bli någon slags galen splatterfest, suggestiv spökhistoria eller någon slags udda experimentell surrealism i största allmänhet. Det blev varken eller, eller lite av varje kan man väl säga. Bakom kvällens rubrik dolde sig nämligen den något obskyra “Tamami: The Baby’s Curse” (”Akanbo Shôjo) från 2008 och i regi av Yudai Yamaguchi. Vi snackar här om en avjapansk kanske mindre kända regissörer, men han har ändå n ganska gedigen produktion bakom sig och faktum är att vi visat en av hans filmer tidigare, den blodiga mutantrobot-rullen ”Meatball Machine” från 2005. Att det skulle bli en del absurda inslag, blandat med gore i en slags mangainspirerad stil var således inget oväntat för de riktiga japannördarna, speciellt när man tänker på andra bisarra filmer Yamaguchi ligger bakom, sådant som ”Battlefield Baseball” (”Jigoku Kōshien”) 2003 och ”Cromartie High - The Movie” (”Sakigake!! Kuromati Kōkō The Movie”) 2005. Lägg därtill att han skrivit manuset till kultrullen ”Versus” (”Vāsasu”) från 2000 tillsammans med regissören Ryuhei Kitamura. Tamami: The Baby’s Curse är dock en mer nedtonad historia än ovan nämnda, även om den klart bär Yamaguchis signum. Historien börjar lite som en klassisk spökhusfilm men tar sen en annan väg. Yoko (Nako Mizusawa), en 15-årig föräldralös tjej blir en dag kontaktad av ett lite udda par, Seiya och Takaya Yoshimura (Keisuke Horibe och Takumi Saitô) som påstår att de är hennes biologiska föräldrar och att det var olyckliga omständigheter som gjorde att hon övergavs som nyfödd. Nu när de äntligen lyckats hitta Yoku igen vill att familjen  The Baby's Curseska återförenas på deras stora ensligt belägna herrgård. Det som först verkar som en dröm som gått i uppfyllelse visar sig dock snart ha sina baksidor och att det är en tämligen dysfunktionell familj hon hamnat i. Varför beter sig Yokus mamma Takaya så underligt, varför är ägorna omgärdade av elstängsel och vilka mörka hemligheter ruvar egentligen det gotiska gamla huset på? 

 

Tamami bygger ursprungligen så klart på en manga, denna gång skapad av japans egen Godfather of Comic Horror Kazuo Umezu, 1967. Även om denna historia inte är lika galet utflippad som en del av Yamaguchis tidigare verk tar den ändå ut svängarna ordentligt efterhand. Vad han här framför allt lyckas med är att fånga den gotiska, närmast sagolika skräckatmosfär som ofta genomsyrar Umezus historier. Vi har mörker, regn, en misstänksam och avståndstagande lokalbefolkning. Stora ödsliga rum och långa labyrintlika korridorer, en obehaglig hushållerska och mystiska ljud  The Baby's Curseom natten. Klicheer javisst, men i rätt sammanhang funkar det. Vi får här någon slags japansk variant av en korsning mellan Bröderna Grimm, Larry Cohens ”It's Alive” från 1974 och någon gammal Roger Corman-produktion från Hammertiden. När filmen så plötsligt byter spår får vi en slags pastisch på Hollywood-action med slow motion-effekter och rörelser som trotsar naturlagarna. Blandningen av CGI och andra props funkar oftast bra och det förekommer även en del blodslafs för alla sugna. Skådespeleriet håller skaplig klass för detta sammanhang, det rör ju sig inte om några mer komplexa karaktärer. Tamami: The Baby´s Curse är en klart underhållande film utan större pretentioner. Gillar man filmer som It´s Alive eller ”Basket Case”-filmerna är detta en rulle som nog kan falla i smaken.

Lägg till kommentar

Plain text

Genom att skicka in detta formulär accepterar du Molloms integritetspolicy.