Tema: På nöjesjakt med överklassen.

"The world's divided into two kinds of people: the hunter and the hunted. Luckily I'm the hunter. Nothing can change that."

Bob Rainsford

Men denna gången hoppade vi dock över Universals alla klassiska monsterfilmer och tog oss i stället en en liten pärla som tyvärr ofta glöms bort. Kvällens film på temat ”På nöjesjakt med överklassen” blev nämligen Irving Pichels och Ernest B. Schoedsacks ”The Most Dangerous Game” från 1932. Filmen är en adaption av den amerikanske journalisten och författaren Richard Connells novell med samma namn (även utgiven som ”The Hounds of Zaroff”) 1924 och kan ses som den första riktiga survival horror-filmen. Utan tvekan har Pichels och Schoedsacks film inspirerat ett otal efterföljare, bl a ”Run for the Sun” 1956, "The Naked Prey" 1966,”Turkey Shoot” 1982, ”Surviving the Game” 1994, Battle Royale” 2000, ”Rovdyr” 2008 och ”The Hunger Games” 2012. Historien bygger på ett klassiskt upplägg där människor ställs mot varandra i ett slags spel med livet som insats. The Most Dangerous Game handlar om storviltsjägaren Bob Rainsford (Joel McCrea) som ingår i ett förmöget jaktlag ute på en jaktexpedition någonstans i Sydkinesiska Havet.  Expeditionen får dock ett plötsligt slut då deras yacht kör på ett rev när de försöker navigera sig igenom en trång passage. Båten sjunker och Bob är den ende som lyckas ta sig i land på en litet malaysisk ö Här påträffar han till sin överraskning ett slott uppfört i europeisk stil och bebott av den ryske greve Zaroff (Leslie Banks) samt hans tre tjänare. Det visar sig att Bob inte är den ende som blivit strandsatt på Zaroffs ö. Några dagar tidigare har har nämligen ett annat skepp förlist i samma område och en grupp på fyra överlevare togs då emot som gäster av greven, syskonen Eve och Martin Trowbridge (Fay Wray och Robert Armstrong) samt två andra sjömän. Greve Zaroff blir genast fascinerad av att Bob är en känd jägare och avslöjar att jakt även är hans stora passion i livet. Men det är något som inte riktigt är som det ska. När Eve får en chans att tala med Bob i enrum berättar hon om att sjömännen de anlände tillsammans med har försvunnit och hon misstänker att Zaroff har något med detta att göra. När greven sedan kommer med ett väldigt skrämmande erbjudande ställs Bob inför ett val som kan innebära liv eller död.

Bakgrunden till inspelningen av The Most Dangerous Game är ganska intressant. 1932 var filmstudion RKO i färd med att spela in den blivande klassikern ”King Kong” och för att dra in lite extra pengar under den utdragna efterproduktionen av denna film passade produktionsteamet på att filmatisera Connells novell nattetid. Alla som sett King Kong lär också känna igen miljön från The Most Dangerous Game, den liknar väldigt mycket Kongs Skull Island. Flera scenarion är också väldigt lika. Skådespelarbesättningen är också i viss utsträckning densamma, Robert Armstrong, Fay Wray. Noble Johnson och Steve Clemente är med i båda filmerna. Dessa faktorer är mellertid inget negativt, The Most Dangerous Game är en väldigt underhållande film, mörk, spännande och för sin tid kontroversiell. Precis som vad gäller fallet med King Kong är detta en film som dramaturgiskt är före sin tid men likväl också en avspegling av dåtidens attityder och moraliska värderingar. Faktum är att producenterna kortade ner filmen innan premiären eftersom de ansåg att vissa scener (bl a en del bilder från troférummet) var för mycket. Wray, McCrea, Armstrong och framför allt Banks gör alla gedigna insatser som står ut i jämförelse med karaktärer i andra thrillers från denna tid. Schoedsack var helt klart 30-talets motsvarighet till James Cameron med sin känsla för tekniska innovationer, väl upplagda historier och snygga actionscener. Och The Most Dangerous Game är helt klart en klassiker som alla skräckfilmsälskare bör ha sett.