Tema - Doing the Omoralisk Rabiessatanism

"Let it be known, sons and daughters, that Satan was an acid head. Drink from his cup; pledge yourselves. And together, we'll all freak out."

Horace Bones:

För alla er som inte är helt bekanta med begreppet var Grindhouse en typ av 70-talsfilm som främst visades på amerikanska drive in-biografer. Det rörde sig om lågbudgetrullar fyllda med överdrivet våld, sex och billig humor. Eftersom smittspridning var ordet för kvällen var ju egentligen rabies en naturlig infallsvinkel. Detta får vi också en hel del av och mycket därtill i Olas framröstade filmval David E. Durstons ”I Drink Your Blood” 1970. Detta är den enda film av intresse regissören mäktat med men å andra sidan är den klart underhållande om man är på rätt humör. Handlingen är tämligen enkel och syftar mest till att öppna för en hel del skruvade scener med mycket våld, blod och naket i sann exploitation-anda. Ett gäng satanistiska hippies har slagit sig ner i skogen kring en liten amerikansk by där de sysslar med bisarra ockulta riter om nätterna. Av en tillfällighet råkar Sylvia (Iris Brooks) en tjej från byn, få kontakt med Andy (Tyde Kierney), en av kultmedlemmarna som bjuder in henne att kolla på en av gruppens skumma ceremonier. Detta uppskattas inte alls av satanistgruppens skogstokige ledare Horace Bones (Bhaskar Roy Chowdhury) som i vredesmod antastar den unga flickan. När byborna får reda på vad som hänt blir de förstås förbannade och vill ge igen. Efter att hippiegängets Van gått sönder bryter de sig in i ett av byns fallfärdiga hus, vilket naturligtvis inte ses med blida ögon av de uppretade byborna. Efter att misslyckats med att köra iväg dem börjar planer på hämnd smidas. Sylvias bror Pete (Riley Mills) får av en slump idén att spetsa de pajer hippegänget köper i det lokala bageriet med blodet från en rabiessmittad hund, vilket snart får förödande konsekvenser för alla inblandade parter. När smittspridningen väl har tagit fart är den i stort sett omöjlig att stoppa. Nu är frågan vem som kommer att överleva det blodiga infernot och till vilket pris.

I Drink Your Blood är en av de filmer som verkligen lyckas uppnå kultstatus inom vissa kretsar, dess rykte överglänser väl dock som brukligt i dessa sammanhang själva filmen. Naturligtvis är Durstons galna rabiesspektakel ändå klart sevärd för alla som hyser intresse för klassisk undergroundfilm. Regissören verkar ha hämtat en del inspiration från de makabra historierna kring Manson-kulten samt från George A. Romeros zombieklassiker ”Night of the Living Dead” 1968. Han lyckas också få till en smått apokalyptisk känsla där vi till och med får en belägringsscen från en källare, men närmare än så kommer Durston inte Romeros original trots bra driv och skruvade infall. Night of the Living Dead var visserligen långsammare men den hade en i grunden genomtänkt historia med ett socialt budskap, bättre skådespelare och ett mer kreativt slut. Lynn Lowry som spelar Carrie skulle faktiskt dyka upp i Romeros ”The Crazies” tre år senare. I övrigt finns det väl inte så mycket att säga om skådespelarinsatserna, de håller den nivå man kan räkna med i dessa sammanhang. Chowdhury  är emellertid riktigt underhållande i rollen som den ondskefulle sektledaren Horace Bones, han tar sig an uppgiften med frenesi och gott mod. Efter det att rabiessmittan spridit sig går alla mer eller mindre bananas och så mycket av skådespeleri blir det väl då inte tal om. Vill man ha blod och våld lär man få sitt lystmäte, det hela är emellertid mer komiskt än obehagligt i och med att de ganska amatörmässiga effekterna ger det hela en ton av serietidningssplatter.  Så mycket naket är det dock inte för att vara en produktion av denna typ. Med detta sagt är I Drink Your Blood en kul skräpfilm man ska ta med en stor nypa salt och ett gott humör. Det är bara att koppla från hjärnan och låta sig underhållas. Här får man möjlighet att skratta åt en helt utflippad film utan sans och balans Och visst bör man ha sett en film som denna minst en gång i livet, det rör ju sig om kultfilmshistoria för tusan.