Tema - Häxor, maskar och dödliga lektioner

"I must take revenge. For uncle, and for Shirley. He´s done enough. He deserves it! He must die!" 

Achoo

Tja, det var ju en film som en gång ratats från filmkvällen i december 2021 och temat ”Splatter och svart magi, skräcken från Hong Kong 1975-83”, men nu gjorde en … tja … storstilad comeback. Filmen som fick en ny chans var Hong Kong-regissören Ren-Chieh Changs bisarra ”The Devil” (”Xie Mo”) från 1981. Filmen är så klart väldigt representativ för nämnda tema, under andra halvan av 1970-talet och 1980-talets första hälft kom det nämligen en strid ström av utflippade Hong Kong-rullar varav The Devil var en. Även om just denna film faktiskt är inspelad i Taiwan. Så här finns således alla de typiska ingredienserna, det ockulta temat om en urgammal förbannelse kombinerat med groteska specialeffekter och en grundhistoria som känns som den slängts ihop i en handvändning och i ärlighetens namn inte spelar så stor roll för slutresultatet. Kladdigt värre är det i vilket fall. Men likväl är väl en sammanfattning på sin plats. Filmen öppnar med att en häxa tas av daga av ett par personer som vill sätta stopp för henne. Hennes ande vägrar doch lämna denna värld utan är ute efter brutal hämnd. En av männen som mördade häxan visar sig vara en välbärgad ägare till det framgångsrika Lucky Hotel, vilket drivs av hans nördige brorson Achoo (jo, han heter så). Bland övrig personal märks framförallt den extremt irriterande piccolon Ding Dong (ja, han heter faktiskt så), som aldrig kan hålla käft utan plågar omgivningen med sitt pipiga babbel. Ja, sen har vi även hotellägarens vackra dotter Shirley (ja, det heter hon) som mest hänger runt. Naturligtvis kommer spöket av den döda häxan att drabba dem tids nog. Men detta kommer inte bli familjens enda problem. En vacker dag kommer nämligen den stilige och charmerande Mr. Ku förbi hotellet och börjar stöta på Shirley på ett tämligen sliskigt sätt. Men den lille skitungen Ding Dong tycker att Shirley och Mr Ku är a match made in heaven och övertygar henne att gå på date med charmören i fråga. Ja, och efter det ska de plötsligt gifta sig, pang bom, bara så där. Är detta en mellodram eller skräckfilm undrar ni säkert nu, ja The Devils introscener med häxan lovade ju skräck, och mer av den varan kommer faktisk efter en lite slirig uppbyggnadsfas. Saker och ting är nämligen inte så bra som det ser ut, Achoo börjar ana oråd när hotellet får besök av några skummisar som börjar fråga efter en skojare vid namn Chao Chin Tsing och ställer till allehanda rabalder. Till slut får Achoo nog och mumlar några hotelser … och sen börjar folk dö ... en del på de mest spektakulära sätt om man säger så. Men vilka krafter ligger bakom detta? Skummisarna hade kanske ändå rätt, för när Mr. Ku och Shirley väl är gifta visar han sitt rätta jag. Han är ett ärkesvin av rang som bara vill åt familjens tillgångar och behandlar alla omkring sig som skit. När Mr Ku oavsiktligt råkar orsaka hotellägarens död får modern i familjen, Auntie, nog och uttalar en förbannelse över honom. Nu är det en del svartkonst på gång och folk drabbas av böldutslag och kaskadkräkningar av maskar, tusenfotingar och grönt slime tills deras magar sprängs. Samtidigt får vi se hur häxans ande fortsätter hemsöka alla de personer hon kommer i kontakt med, vilka drabbas av samma öde som de som råkar ut för Achoos eventuella förbannelser. Dessa två parallellhistorier kommer slutligen att vävas samman.  Frågan är hur allt detta hänger ihop? Är verkligen Mr. Ku den onde Chao Chin Tsing?  Är det Achoo som mördar folk med svart magi eller med kniv? Går det att stoppa häxans förbannelser? Kommer Ding Dong någonsin att hålla käft? Så manga frågor, ni som var på plats vet om vi fick svar på dessa.

The Devi är kanske inte direkt en film för alla, särskilt om man inte är bekant med denna typ av Hong Kong-film. Men det är helt klart en kul resa om man uppskattar galna infall och allehanda absurditeter kryddat med en rejäl dos kladdiga scener innehållande diverse småkryp. Filmen är den tionde produktion som Ren-Chieh Chang regisserade och dennes första avsteg från kung fu- till skräckfilm. Här bjuder han oss på en tämligen rakt berättad historia som inte är riktigt lika förvirrande som fallet annars bruka vara i fallet med denna filmgenre, vilket ju säger en del. Inte desto mindre finns här gott om ögonblick då man frågar sig själv vad som egentligen händer. Men, som sagt, i fall som detta får man inte ta själva historien på allt för stort allvar, det är själva helheten i upplevelsen som räknas. Dock är The Devil faktist inte den gore-fest man kan tro, visst här spys det uppinsekter och slem på ett väldigt grafiskt vis, men förutom det är det förvånansvärt lite blodslafs. Specialeffekterna är överlag faktiskt bättre än man kunde tro. Häxans makeup är t ex imponerande, där hennes sönderslagna ansikte ser riktigt obehagligt ut. Färgsättningen är också riktigt effektiv med de drömskt neonlika färgtonerna i grönt och rött under de obehagliga förbannelsescenerna i kontrast till de ljusa miljöerna i vilka hotelldramat utspelas i. Det är en så drastisk skiftning i ton mellan dessa scener att det ger en smått desorienterande känsla vilket förhöjer den skumma stämning som genomsyrar hela filmen. Att skådisarna spelar över och att dialogen är usel på många sätt är utifrån detta av underordnad betydelse, så länge regissören kastar runt maskar och ormar som vore de riskorn vid ett bröllop och man aldrig vet vilken galenskap som väntar i nästa scen är allt finemang. Det är en intensiv och stundtals ganska äcklig och melodramatisk resa vi bjuds på, vilken säger oss en del om kinesiska sociala normer och kultur på den tiden det begav sig. En smått exotisk upplevelse bara det. The Devil är långt ifrån ett mästerverk, kanske inte ens en särskilt bra film men som urflippad underhållning är den likväl minnesvärd.