Så släpp nu fjärrkontrollen och avnjut en stunds samvaro med likasinnade. För även om det är bekvämt därhemma i TV-soffan med allsköns bekvämligheter som du köpt hem från CDON så kanske det finns en liten risk att bekvämligheten slår tillbaka. Vi lever i en tid där devisen lyder: Glöm all död tid! Lägg pengarna på ny teknik. Ja, så enkelt köp dej fri, billigt för ett fint liv. Men ikväll ska vi kika närmare på om maskinerna verkligen är våra vänner. Låt oss således denna gång grotta ner oss i den subgenre inom skräckfilmen som brukar benämnas techno-horror. Teknik har ju idag blivit en självklar del i nästan varje aspekt av vårt vardagsliv, den påverkar vårt sätt att kommunicera arbeta, och roa oss. Men i och med att vi allt mer förlitar oss på tekniken har även oron växt över vilka faror detta kan medföra. Vad händer om våra prylar plötsligt blir de verktyg som kan användas för att faktiskt skada oss, för vi har ju faktiskt överlämnat en stor del av kännedomen om våra privatliv till dessa elektroniska livsnödvändigheter.

 

Att tro att vi alltid har kontroll, att vi kan styra över vår omvärld som vi vill, är helt klart övermod eller rent av högmod. Och högmod går som sagt före fall. Något som redan de gamla grekerna skildrade i sina myter. Teknologi, ingenjörskonst och vetenskapliga landvinningar vae under antiken något som ocksåkunde kopplas till hybris. Ta bara historien om Ikaros, vars far Daidalos tillverkade ett par vingar åt honom. Men Ikaros flög inte bara ut över ängarna,  han flyger för nära solen som smälter vaxet i vingarna. Ikaros störtar i havet och dör. Eller ta Prometheus som straffas hårt för övermod efter att  stjält elden från Olympen och skänkt den till människorna. Men denna kunskapär förbjuden för oss eftersom vi inte kan handskas med sådan vetskap. Prometheus döms till att bli fjättrad på ett berg och en örn där hackar ut hans lever varje ny dag. Under renässansen på 1400-talet fick Johann Gutenbergs nyuppfunna tryckpress ledande kyrkomän att frukta att munkarna härmed skulle bli lata och deras själar förtappade när de inte arbetade med att kopiera skrifter för hand längre. Ökad läs- och skrivkunnighet kunde även väcka upproriska idéer bland bönderna. Teknofobin kunde även leda till sabotage av nya maskiner. En skröna lyder att ordet kan härledas från när missnöjda väveriarbetare i Frankrike protesterade genom att kasta sina träskor (sabots) i automatiska vävstolar under den industriella revolutionens begynnelse. Maskinkritik skapade även fler uppror under industrialismens barndom då just maskiner ersatte den mänskliga arbetskraften. Ett exempel är 1800-talets ”ludditer”,  textilarbetare som reagerade på att allt fler mekaniska spinnmaskiner och vävstolar tog plats i industrilokalerna. Med den ängdrivna tryckpressen på 1800-talet utbröt det också moralpanik. Nu kom den nya tekniken att stå för det massproducerade, det vulgära. Så kallad penny press sensationsjournalistik till arbetarklassen, Samtidigt protesterade tryckeriarbetarna, eftersom ångpressen var billig i drift och gjorde många av dem överflödiga på arbetsmarknaden.

 

I modern tid har oron för teknologins konsekvenser fortsatt att leva vidare i vårt medvetande. Efter andra världskriget fortsatte exempelvis rädslan för tekniken att växa, till stor del pådriven av bombningarna av Hiroshima och Nagasaki. Med spridningen av kärnvapen och det kalla kriget började folk undra vad som skulle bli hända med världen. Hoppar vi fram till vårt eget sekel så kan nämnas att i en uppmärksammad undersökning från 2013 kom forskare fram till att hela 47 procent av alla arbeten i USA inom en 20-årsperiod kan komma att ersättas av robotar, artificiell intelligens och automatisering. Massarbetslösheten som då uppstår hotar att rasera samhällsstrukturen och den globala ekonomin.Och redan samma år faktiskt så menade Stephen Hawking i en uppmärksammad BBC-intervju att utvecklingen av verklig, människoliknande AI skulle kunna leda till mänsklighetens undergång, 

 

Som namnet ger sken rör sig techno-horror om filmer med teman där fokus ligger på oro och rädsla för vart vårt högteknologiska samhälle kan ta vägen och vår rotade rädsla för det okända. Typiska inslag i techno horror kan sammanfattas med:

Artificiell intelligens och robotar: Skräckfilmer kan utforska idén om AI som går överstyr och tar kontroll över människors liv. Robotar som utvecklar egen vilja eller som utför onda handlingar på grund av programmeringsfel kan skapa en kuslig känsla av maktlöshet och hot.

Övervakningssamhället och integritetsfrågor: Med teknikens framsteg blir övervakning och intrång i privatlivet allt vanligare. Skräckfilmer kan utforska konsekvenserna av att tekniken används för övervakning, manipulation eller förföljelse av enskilda.

Virtual reality och simuleringar: Genom att utforska gränsen mellan verklighet och virtuell verklighet kan skräckfilmer skapa en kuslig känsla av att förlora fotfästet och inte längre kunna skilja mellan vad som är verkligt och vad som är simulerat.

Genetisk manipulation och bioteknik: Skräckfilmer kan ta upp frågor om etik och konsekvenser av genetisk manipulation och bioteknik. Skrämmande scener av skapade varelser eller genetiskt modifierade monster kan utmana tittarnas syn på människans roll som skapare.

Teknologiskt beroende och isolering: I en alltmer uppkopplad värld kan skräckfilmer utforska konsekvenserna av att vara för beroende av teknik. Berättelserna kan fokusera på isoleringen och sårbarheten hos karaktärer som förlitar sig för mycket på sina tekniska enheter.

Cyberhot och datavirus: Skräckfilmer kan använda sig av cyberhot och datavirus som en skrämmande fiende. Att förlora kontrollen över ens personliga och känsliga data kan skapa en kuslig känsla av sårbarhet och invasion av privatlivet

 

Ofta har denna typ av film symptomatiskt nog också utspelats i dystopiska miljöer. Detta tema har faktiskt varit bärande inslag genom filmhistorien ända sedan atomskräcken på 1950-talet och filmer som ”The Day the Earth Stood Still” (1951) och ”Forbidden Planet” (1956). Många filmer har sedan dess varit avspeglingar av den rådande tidsandans föreställningar kring konsekvenserna av snabb teknologisk utveckling vilken på olika sätt påverkat både privatliv, integritet, frihet och resursfördelning, ”Midnight Lace” (1960), ”Westworld” (1973), ”The Stepford Wives” (1975), ”Scanners” (1981), ”Videodrome” (1983), ”Deadly Friend” (1986), ”Chopping Mall” (1986), ”The Fly” (1986), ”Hardware” (1990), ”The Lawnmower Man” (1992), "Ghost in the Machine" (1993), ”Brainscan” (1994) och ”Strangeland” (1998) för att bara nämna några.

 

Allt eftersom tekniken har utvecklats genom historien har den som sagt ofta fått utgöra syndabock för olika samhällsfenomen samt varit orsak till uppkommen moralpanik. Vi känner bl a här såklart igen detta tema i dagens aktuella debatt kring vart AI kan ta vår egen värld. Inom techno-horror är såklart tekniken hotet, det monster som föranleder ond bråd död. Antingen rör det sig om en ondskefull teknik med egen vilja motsvarande klassiskt demoniska krafter eller så handlar det om samvetslösa eller rent av ondskefulla människors teknologiska skapelser. Inom japansk och koreansk skräck har exempelvis övernaturliga inslag gärna blandats med teknologi och då är det spöken eller onda andar som hemsöker tekniken, alltså ghost in the machine bokstavligt talat. Typiska filmer i denna subgenre är bl a ”Tetsuo: The Iron Man” (1989), ”Ringu” (1998), ”Pulse” (2001), ”Phone” (2002) ”One Missed Call” (2003), ”Shutter” (2004) eller ”Meatball Machine” (2005). Techno-horror faller ofta, men inte alltid, inom ramarna för science fiction eller urban fantasy och tar gärna ut svängarna rejält. Klassiska grepp är att AI leder till att maskiner löper amok och hotar mänskligheten eller att vetenskapliga experiment går helt bananas vilket t ex kan ge upphov till monstruösa mutationer. Andra ingredienser kan vara hur sociala medier fungerar som verktyg för stalking eller oro för hot mot privatliv och personlig integritet, ökad grad av övervakning av vardagsliv och risk för större grad av manipulation och hjärntvätt. I vårt nya millenium har denna typ av filmer helt naturligt fortsatt att röna popularitet, inte så konstigt i och med att rädsla för teknik som går överstyr är något som de flesta kan relatera till.  Ett par typiska exempel är bl a ”White Noise” (2005), ”Ex Machina” (2014), ”Unfriended” (2015), ”Host” (2020) och ”M3GAN” (2022).

 

Ja, teknik är ju en självklar integrerad del av vårt moderna liv och en av de saker som skiljer oss från andra djur. Tekniken är en kraft som driver på samhällsutvecklingen men samtidigt något som också kan förgöra oss. Det är svårt att föreställa oss en värld utan datorer, mobiltelefoner, internet, hushållsutrustning, fordon, robotar etc, etc. Men att de saker vi tar för givet som nödvändigheter i vår vardag även skulle kunna utgöra hot är en ganska obehaglig tanke, det visar på hur sårbara och utsatta vi faktiskt är om det vill sig illa. Sett till detta faktum är det naturligtvis tacksamt att använda hotet från tekniken som ett bärande tema för en skräckfilm. Vi vet ju att spöken, vampyrer, varulvar och zombier inte finns …-eller … ?  Med en ökad komplexitet förefaller det som om en del maskiner fått något av ett eget liv och därmed kommit att uppfattas som hotfulla. De har blivit svåra att styra och tillskrivits egenskaper som vanligen varit förbundna med människorna själva. Maskinerna har blivit monster, lika människan men utan empati. Liksom människan en gång i tiden gjorde uppror mot sin skapare har den sentida maskinen börjat visa tecken på att göra uppror mot sin uppfinnare. Om maskinerna automatiseras och rent av ges möjlighet att på egen hand anpassa sig efter nya omständigheter och tillverka kopior av sig själva behövs människan inte längre. Så vad kan egentligen dölja sig där i de mörka vrårna ute på nätet? Ta er i akt när ni läser detta, det kan kanske få högst ödesdigra konsekvenser … Vågar ni ta chansen att rösta fram vilken typ av teknologisk mörk kraft vi ska släppa loss kommande filmkväll? Äsch, finns det en knapp så måste den ju bara tryckas på, det är sen gammalt. Så våga rösta nu här bredvid!

 

Ja men quiz ska det väl också bli som uppvärmningen. Om inte tekniken spelar oss ett spratt då. Kan vi möjligen få stifta bekantskap med vrålande vrålåk,ruskiga robbotar, mördande mobiler, dödliga datorer ... Nåväl, en plats på ToB:s Hall of Fame -lista står på spel och dessutom har ni chans att vinna något pris eller så. Evenemanget är naturligtvis gratis. Kom i tid om ni vill försäkra er om en bra plats. Dryck och snacks finns att inhandla i baren. Yada, yada yada ...

Kvällens program: Torsdag 21/3 2024 
19:00 - Dörrarna öppnas 
Ca 19:30 - ToB;s SkräckfilmsQuiz 
Ca 20:00 - Kvällens film 
Ca 22:00 - Prisutdelning 
Ca 22:30 – Closing Time

Plats: Skjul Fyra Sex, Adress Fiskhamnsgatan 41 
(ingång på sidan mot Älven)
Hållplats: Chapmans Torg 
Karta

Vi ses!

ToB-gänget