Ett tåg på väg genom den kalla sibiriska ödemarken, det låter väl som en intressant miljö för en skräckfilm? Problemet är väl att denna film inte finns i någon bra utgåva, själv fick jag hålla till godo med en kopia som väl höll ganska sunkig VHS-kvalitet. Så frågan är, var filmen ändå värd att se?

Horror Express tar sin början i Manchuriet 1906. Där har antropologiprofessorn Alexander Saxton (Christopher Lee) gjort ett fynd av ett gammalt fossil i ett avlägset bergsområde som kan ha en avgörande betydelse för evolutionsforskningen. Detta flera miljoner år gamla fynd av en apmänniska packas in i en fraktbox och fraktas till Beijing. Därifrån ska fyndet sen skickas hem till England ombord på ett transsibiriskt expresståg. Eftersom Sir Saxton är en känd person uppstår snabbt en stor nyfikenhet om vad som egentligen döljer sig i den stora träboxen, en nyfikenhet som stegras än mer när just denna box verkar ha spelat en mystisk roll när en tjuv plötsligt hittas död på tågplattformen. Professor Saxton vägrar bestämt att låta någon peta på hans bagage men av en slump träffar han sin gamle rival Dr. Wells (Peter Cushing) innan avresan och denne tänker inte låta sig nöjas av Saxtons hemlighetsmakeri. När tåget väl börjat rulla betalar han i smyg en bagagearbetare att i smyg kolla in vad som egentligen finns inuti Saxtons låda. Det skulle han inte gjort, härigenom släpps något löst som kommer att hota allas liv ombord på det framrusande tåget. Paranoian och skräcken sprider sig allt mer bland passagerarna allteftersom dödsfallen inträffar. Frågan är vad de egentligen har att göra med och hur det monster som hotar dem kan stoppas?

Horror Express är en klassisk 70-talsskräckis med ”Hammer-känsla”. Filmen har en schysst stämning och en bra driven historia som tar ett par oväntade vändningar. Filmen kan väl jämföras lite med Alien eller The Thing i sitt upplägg. Stäng in ett gäng människor på en begränsad yta de inte kan fly från och släpp sen lös ett monster bland dessa för att skapa panik och kaos. Ett klassiskt koncept som funkar här med. Naturligtvis märks det att produktionen har närmare 40 år på nacken, alla som tar fräcka specialeffekter, snabba klipp, flashiga skådisar, blodslafs och nakenscener för givet i en skräckfilm kommer nog att tycka att Horror express är ganska tråkig. Men är man inställd på att man ska se en äldre film med en spännande grundhistoria, då lär man inte bli besviken. Regissör Eugenio Martín (som mest arbetat med spagetti-westerns innan) lyckas fånga en mörk och klaustrofobisk aymosfär och undviker okså att gå i fällan att visa för mycket av själva monstret.

Vad skådespeleriet beträffar är Horror Express en tvåmansshow. Det är Christopher Lee och Peter Cushing som bär denna film på sina axlar. Resten av ensemblen är ganska ointressant och man bryr sig inte direkt vad som händer med dem. Lee (som de flesta väl mest minns som Dracula) gör ett utmärkt porträtt av den arrogante och uppblåste britten Saxton med en kolonial inställning till sin omvärld. Peter Cushing (som vi väl bl a kopplar ihop med Dr. Frankenstein) gör även han en fin insats som den klart mer sympatiske Wells. Riktigt underhållande att se dessa skådisar tillsammans. Vad Savalas märkliga gästspel som Kosackkapten Kazan skulle tillföra kan man däremot fråga sig. Men lite smålustig är det allt.

Det är framför allt Lee och Cushing som gör denna film sevärd. Det märks att detta är klasskådisar som kan sin grej. Just denna typ av skådespelare inom skräckfilmen ser vi ju tyvärr inte längre. Historien flyter också på bra och stämningen på det framrusande tåget har fångats väl. Hade kopian varit bättre hade nog upplevelsen förhöjts ytterligare. Vad man kan invända mot är att det finns en del logiska luckor eller bristfälliga förklaringar till varför vissa saker egentligen händer. Någon egentlig bakgrundshistoria ges aldrig utan vi får istället lite kvasivetenskapliga spekulationer. Slutet är väl heller inte heller riktigt logiskt, men så är ju fallet i en mängd skräckfilmer. Sammantaget är Horror Express en sevärd film som kanske dock inte riktigt lever upp till det positiva rykte den har.